SAKNA. LÄNGTA. ELLER INTE.

Då har man gått in i en ny era i livet. Den stavas tvåa nolla. Fan vad jobbigt, men det allra jobbigaste jag vet är att fylla år, alltså själva födelsedagen. Nu är den över i alla fall. Helt okej blev den när jag tänker efter, inte som jag hade tänkt mig på långa vägar men fortfarande helt okej, och ja, nästan bra.

Nu ska jag längta mig till döds i cirkus tolv dagar innan Han kommer hem igen. Sakna mig till sömns på kvällarna. Jag vet att tiden inte går fortare för att man längtar och saknar, snarare tvärtom, men att veta det gör bara att saknar och längtar lite till.

För tiden går så fort när Han är hemma. Ett gott skratt förlänger livet, men tiden går fort när man har roligt så det jämnar ut sig i slutändan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0