NÄRA LÅNGT BORTA
Jag har hört att folk säger något i stil med "man vet inte hur bra något är för än då det inte finns där längre". Lögn säger jag. Jag förstår hur mycket jag saknar något när jag har det igen.
När någon man tycker väldigt mycket om åker bort är den ju liksom borta. Klart att man saknar. Mer eller mindre, till och från. Men jag förstår inte hur bra jag har det för än jag har fått det tillbaka igen. Då går det upp för mig hur mycket jag har saknat. Sen försvinner någon igen och man går tillbaka till att längta, sakna lite då och då.
Någon man tycker om kan ju vara någon man tycker om på det där speciella sättet men som jobbar någon annanstans. Eller också kan det vara en vän man brukade prata med varje dag men som man inte sett på ... hm, fyra månader.
Det kan till och med vara pengar. Pengar som man inte har haft på fyra veckor.
Fast. Pengar har jag ju inte nu heller så det funkar inte.
Men fan vad jag saknar pengar.