madelene.

Tydligen inte min väg. Jag blir väldigt sällan arg, sur eller grinig. Istället blir jag ledsen. Jag gråter. Just för tillfället för att det aldrig tycks vilja gå min väg och jag undrar när det ska vända. När ska det hända något bra?

Jag vet att jag kanske bad om mycket igår, eller också var jag inte ett dugg tydlig angående vad jag ville ha.

Samtidigt vet jag inte om det kanske är jag som lägger krokben för mig själv.

Nu ska jag ta bussen till Karlstad.

Jag ska shoppa. Lagom. Man måste lära sig av sina misstag.

Det låter i alla fall bra i teorin. Nu ska det bara funka i praktiken.