SÅ ÄRLIGT ATT DET GÖR ONT.

Han gick en hel dag och undrade vad det var som kändes konstigt. Sen förstod han. Han saknade mig. Han längtade efter mig. Det är stora ord för att komma ifrån Honom. Sen fortsatte det. Han pratade, jag lyssnade. Han pratade, jag kramade.

Jag är stolt att han känner förtroende för mig, att han litar på mig. Det betyder mycket för mig. Mycket.

Även om vi inte har pratat om det mer idag så finns det där. Och det blir så galet mycket roligare att skratta när man vet hur det är att gråta.

Hjälp vad vi har skrattat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0