THE MORE I SEE, THE LESS I KNOW. THE MORE I'D LIKE TO LET IT GO.
Fördelarna att hänge sig väger över. Jag vet. Jag skulle vinna så mycket. Men det är så svårt att släppa kontrollen. Att låta sig påverkas av någon annan.
Hur kan något så lätt vara så svårt.
IF YOU WALK THIS WAY, I'LL WALK THIS WAY.
Att jag aldrig lär mig. Att jag aldrig kan sluta bry mig så fruktansvärt mycket.
Jag gör ständigt andras problem till mina egna, jag mår alltid dåligt för att någon annan mår dåligt. Jag tar alltid på mig att se till att någon annan ska sluta må dåligt och mår under tiden ännu sämre själv.
Dessutom är jag dum nog att låta det gå ut över den som allra minst förtjänar det.
Empati kommer bli min undergång.
GOD BLESS THE DAYLIGHT.
Onsdag eftermiddag är seg. Som alla andra eftermiddagar.
Onsdag kväll däremot är bäst. Mindre än halva veckan kvar. Snart där.
UP, UP AND AWAY

Fan vad fint det vore att vara någon annanstans än här. Hjälp vad gott jag skulle må på en strand. Herregud vad allt skulle vara bra där solen alltid skiner. Gärna.
Örhängen, Phillippa Holland. Linne med sötaste detaljerna, rosor, Forever21. Batikbikini, Topshop. Finfina sandaler, Bottega Veneta. Jeansshorts, Marc Jacobs.
I LEAVE A KISS ON YOUR ANSWERING MACHINE.

Ord är min grej. I alla fall när jag skriver dom. Men att säga något är så mycket svårare. Varför?
Jag vet själv hur glad och varm jag blir när någon säger något fint. Och jag undrar ju själv varför man kan skriva hur fina saker som helst i ett sms men sen när det är röst till röst då blir det mest en massa strunt. Grejen är den att jag vet att om jag säger något får jag något tillbaka också. Men varför ska det vara så svårt att vara först?
IF I HAD A CLUE I'D KNOW EXACTLY WHAT TO DO. IF I WERE THE WISER OF THE TWO.
Hade en pratstund med min pappa igår på väg hem från träningen. Vi pratade om att jag nog har förändrats. Till det bättre som tur är.
Det märks på många sätt. Fotbollen är bara ett exempel där det nog syns lite extra. Det har hänt något i mitt huvud. Efter mycket upp och ner i höstas, mest ner, så har jag nog lärt mig att acceptera mig själv, den jag är, det jag kan och var jag är i livet.
Det är skönt att det inte bara känns inuti, utan att det också syns utåt.
AGAIN, I THINK I'VE BEEN HERE ONCE BEFORE.
Idag känns ändå som en bra version av måndag.
Hela familjen var samlade till frukost strax efter sex vilket borde ha slutat med katastrof. Som tur var kom vi alla helskinnade därifrån. Vi kanske har mognat vi också. Det märks väl till middan.
Nu. Svart kaffe för att hålla humöret uppe till lunch.
DÅ VAR GLADA HELGEN SLUT, SLUT, SLUT.
Städade lite idag och som vanligt fastnar jag i gamla tidningar. Nakensnygg på tio dagar lät väl toppen tyckte jag. Men jag vill bli snygg till på onsdag. När Han har varit borta i två veckor och man har saknat varandra, längtat efter varandra vill man ju inte att det ska bli världen antiklimax när man väl ses igen. Jaha, det var så där du såg ut. Jaså, är det här jag har längtat efter.
Så det blir turbofart i fixa-mig-själv-snygg. Men det ska väl gå.
Haft en må-bra dag idag. Ätit frukt, druckit vatten, tränat och fixat med ansiktet. Imorgon blir det fötter och händer.
Jävlar vad snygg jag ska bli.
I WANNA BE FORGOTTEN. AND I DON'T WANT TO BE REMINDED
Snyggaste filmen. Givna grisar.
THINGS REPLACE THINGS. DAYS REPLACE DAYS.
Eller nu ljög jag. Någon gång i framtiden vill jag göra det igen. Men då kommer jag vilja veta på riktigt.
Inget allvarligt. Jag mår bra.
FÅ DET ATT FUNKA.
Ikväll är det jag, nya ELLE, På spåret och en skål med guacemole. Det får funka. Tidigt, tidigt imorgon.
Helt sanslöst vad mycket bättre jag sover när jag får prata med Honom. Även om vi pratar om ingenting, Han mest gnäller och jag mest fnissar så är det värt mycket. Mycket.
Det är en av de få gånger som jag har tillåtit någon att lära känna mig. Det känns bra.
Ruskigt bra.
SUNNY SPELLS.
Promenad hem. Inga bortförklaringar. Tacka nej till allt vad skjuts heter.
Välkommen ljuset.
YOUR CRAPPY WEEKEND IS YOUR ONLY ESCAPE.
Hursom, det blir lugnare än lugnast. Skönt. Både för plånboken, kroppen och mina stackars hjärnceller.
THE COFFEE'S NEVER STRONG ENOUGH.

Torsdag idag, helt okej. Kunde ju vara sämre i alla fall. Igår var en riktigt dålig dag. Idag blir nog bättre.
Märks att jag inte är van att ha ett liv. Jag skojar inte när jag säger att jag har somnat klockan nio två dagar i rad. Underligt att man ändå alltid är som tröttast när klockan ringer. Det spelar ingen roll hur mycket man har sovit eller hur pigg man var klockan 04.32. När det är dags att gå upp vill man inget hellre än att ligga kvar.
Det är jag på bilden. Tyckte tydligen om att sova redan då.
SMILE LIKE YOU MENAT.
Fick kämpa emot reflexen att hålla för näsan samtidigt som jag svalde mina tuggor hela. Men det är inte synd om mig, jag tycker bara om att gnälla.
Måste också tilläga att jag nog är lite fashionabel idag. Kavaj med upprullade ärmar, t-shirt och håret i en knut. Men jag tror inte att det får den uppskattning det förtjänar. Får promenera hem och flasha min snygga stil lite.
EFTERBLIVNA NÖTTER.
Idag vet mina ben att dom lever. Tog i på riktigt på träningen igår. Tur att jag inte har ett vidare aktivt jobb.
Magen min är inte på topp och inte blev det bättre när det luktar fläsk och löksås utanför matsalen runt halv åtta en sketen tisdagsmorgon. Vem äter fläsk och löksås? Inte jag. Men min pappa gör det och återigen är jag glad att jag slipper dela kontor med honom i eftermiddag...
Rubriken? Syftar inte påmina pappa som äter konstig mat. Nej. Citat direkt från ett sms som trillade in igår. Syftar på norrmän.
RUTIN.
Vad klagar jag för? Det är skönt att jobba, få lite rutiner, inte känna sig misslyckad och rakt igenom värdelös. Gå upp i tid på morgonen, lägga sig i tid på kvällen, äta regelbundet. Klockan är en riktigt bra grej och det är skönt att få leva efter den igen.
Ikväll ska jag träna också. Ute snöar det varannan minut och den andra regnar det. Nu snöar det ... eller vänta, nu regnar det, snöar, regnar ... ja, som sagt.
Jag saknar dig så att det gör ont ... eller också är det bara tandvärk.